Myom i livmodern
Myom är muskelknutor i livmodern som är helt ofarliga och består av muskel- och bindväv. De kan sitta i livmoderväggen, på utsidan eller växa inåt mot livmoderhålan. Du kan ha en enda knuta eller flera stycken i olika storlekar – från några millimeter till över tio centimeter.
Finns det risk för cancer?
Äkta myom kan inte utvecklas till cancer utan är alltid godartade. Däremot kan myom vara snarlik den mycket ovanliga cancerformen leiomyosarkom.
Vem får myom?
Myom är vanligast bland kvinnor i fertil ålder och förekommer oftast mellan 30–50 år. Hormoner, framför allt östrogen, påverkar tillväxten. Därför kan knutorna växa under graviditet och ofta krympa efter klimakteriet när hormonhalterna sjunker. Vissa kan ändå ha fortsatta besvär, särskilt om de är stora sedan tidigare.
Hur upptäcks myom?
Ofta upptäcks de av en slump, till exempel vid ultraljud av magen eller under en gynekologisk undersökning. Ultraljud är den vanligaste metoden för att se var knutorna sitter och hur stora de är.
Symtom på myom
Det är vanligt att inte märka av myom alls. Men om de orsakar symtom brukar det bero på var de sitter eller hur stora de är. Här är vanliga tecken:
Blödningsrelaterade symtom
Stora blödningar kan ibland leda till trötthet och svaghet, eftersom de ökar risken för järnbrist.
Tryck och värk
När knutorna växer kan de trycka på andra organ:
- Svullen mage är vanligt om myomet är stort.
- Tryck mot ändtarmen kan ge förstoppning.
- Tryck mot urinblåsan kan leda till ökad kissnödighet.
- En del får ont i ryggen eller bäckenet.
Viktökning och myom – finns det ett samband?
Muskelknutor i livmodern i sig gör generellt inte att du går upp i vikt. Men stora knutor kan göra magen större, vilket kan ge känslan av viktökning även om det främst handlar om livmoderns storlek.

Hur behandlas myom?
Behandling beror på symtom, storlek, hur snabbt myomknutorna växer och om du önskar bli gravid i framtiden. Många behöver ingen behandling alls.
När behövs behandling?
Behandling blir aktuellt om du:
- har stora blödningar
- får mycket ont
- har svårt att bli gravid och myomknutorna misstänks påverka det
- störs av trycksymtom
Icke-kirurgiska behandlingar
Vissa behandlingar minskar blodtillförseln till myomet, vilket gör att det krymper. Detta kan vara aktuellt för dig som inte planerar graviditet.
Läkemedel
Läkemedel kan lindra symtom men tar inte bort knutorna helt.
Vanliga alternativ är:
- Hormonspiral som minskar blödningar
- P-piller som reglerar blödning
- Tranexamsyra vid rikliga mensblödningar
- Smärtlindring, till exempel paracetamol eller ibuprofen
- Hormonbehandling som minskar östrogen kan krympa knutorna tillfälligt (ofta inför operation)
Kirurgisk behandling (myom operation)
Vid större besvär kan en operation bli aktuell:
- Myomoperation (myomektomi): Knutorna tas bort men livmodern sparas. Passar ofta dig som vill kunna bli gravid.
- Hysterektomi: Livmodern tas bort, vilket gör att knutorna inte kommer tillbaka. Denna metod rekommenderas bara vid stora besvär eller om andra behandlingar inte hjälper.
Myom och graviditet
De flesta med myom kan bli gravida och genomgå en normal graviditet. Men vissa stora myomknutor kan påverka:
- möjligheten att bli gravid
- risk för missfall
- hur barnet ligger
- förlossningens förlopp
Om du försöker bli gravid och har stora knutor kan en gynekolog bedöma om behandling behövs.
Efter klimakteriet
Vid klimakteriet sjunker hormonhalterna, vilket gör att myomen oftast minskar av sig själva. Därför avvaktar man ibland med behandling om klimakteriet närmar sig.