Att rökning påverkar hälsan är ingen nyhet – men visste du att de med diabetes som röker löper större risk för följdsjukdomar? Ta reda på vad rökning - och även snusning - orsakar som diabetiker och hur du kan få hjälp med att fimpa för gott.
Det är välkänt att rökning medför negativa effekter på kroppen. Alla organ påverkas negativt, vilket leder till för tidigt åldrande och i värsta fall förkortad levnadslängd med 5-10 år. Sjukdomar en rökare riskerar att drabbas mer frekvent av är bland annat hjärtinfarkt, kroniska lungsjukdomar, cancer och stroke.
Som prediabetiker, eller efter diabetesdiagnos är det extra viktigt att sluta röka. Rökning kan öka risken för diabetes och för en diabetiker som röker ökar risken för framtida sjuklighet och död till följd av rökningen, jämfört med en person som inte har diabetes. Troligen blir risken så mycket som fördubblad.
Insulin hjälper socker att komma in i kroppens celler. Nikotin som finns i cigaretter gör så cellerna inte svarar på insulinet i samma utsträckning. Sockret stannar då kvar i blodet vilket ger ökade blodsockervärden. Känsligheten för insulin minskar med ungefär 15% vid rökning.
Kemikalier i cigaretterna skadar celler i kroppen och orsakar inflammation. De gör även så kroppens celler svarar sämre på insulinfrisättning.
Personer som röker har oftare högre risk för bukfetma vilket är en riskfaktor för diabetes, även utan övervikt.
Om du röker är det 30-40% större risk att du drabbas av diabetes än om du inte hade rökt. Ju mer du röker, desto mer ökar risken.
Som tidigare nämnts kan rökning påverka blodsockernivåerna. Detta kan även göra din diabetes mer svårhanterlig. Rökare behöver ofta högre doser av insulin för att reglera sitt blodsocker. Om du har diabetes och röker riskerar du i större utsträckning att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, njurproblem, blindhet och nervskador, än om du inte röker. Hjärtkärlsjukdom orsakas både av att diabetes kan skada blodkärl och nerver i och runt hjärtat, samt att rök från cigaretter kan skada blodkärlen genom att öka andelen plack i blodkärlen.
Oavsett hur länge du rökt, eller hur mycket, så kommer ett rökstopp hjälpa dig må bättre. Så fort du slutar börjar kroppen läka sig själv.
Vid ett rökstopp är det vanligt att gå upp lite i vikt. Dels beror detta på att rökning ger en högre basalmetabolism, vilket innebär att en person som röker förbränner mer energi än en som inte röker.
Vid ett rökstopp utan anpassning av kaloriintag är det därför lätt att gå upp lite i vikt. De flesta som slutar röka går upp omkring 3-4 kg. En del av detta förklaras av minskad basalmetabolism, och en del är till följd av intag av mat och snacks som substitut till röksuget. Minskningen i basalmetabolism kan kompenseras med ett par smörgåsar eller en 30 minuters promenad varje dag.
Oftast är det ingen fara att gå upp några kilo i vikt. Att röka ett paket cigaretter per dag innebär samma risk för din hälsa som att ha övervikt på 50-60 kg.
Snusning är inte alls lika välstuderat som rökning då det framförallt är en svensk företeelse. Snus innehåller nikotin, men inga av de giftiga ämnen som finns i cigarettrök. Snus kan höja blodtryck och puls, samt ge kalla händer och fötter på grund av kärlsammandragning. Snusning ger en förhöjd risk att dö veckorna efter en stroke eller hjärtinfarkt. Att sluta snusa efter insjuknande minskar risken att dö inom två år efter insjuknandet jämfört med en person som fortsätter snusa. Det har setts en koppling mellan snusning och diabetes. Snusar du mer än fem dosor per vecka ökar risken att drabbas av typ 2 diabetes.
