Vad är laktosintolerans?
Laktos är en sockerart i mjölkprodukter som kräver enzymet laktas för att brytas ner i kroppen. Laktosintolerans uppstår när tunntarmen inte producerar tillräckligt med laktas, vilket gör det svårt att bryta ner laktos. Detta kan leda till symtom som uppblåsthet, gaser, diarré och magont när den som är laktosintolerant får i sig mejeriprodukter som innehåller laktos.
Hur laktos påverkar de med laktosintolerans varierar; vissa kan tåla små mängder utan problem, medan andra kan reagera på mycket små mängder. Det är därför viktigt att anpassa kosten efter kroppens signaler.
Laktosintolerans eller mjölkproteinallergi?
Det är viktigt att skilja mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Medan laktosintolerans är en enzymbrist, är mjölkproteinallergi en immunreaktion mot mjölkproteiner. Personer med mjölkproteinallergi måste helt undvika mjölkprodukter, medan de med laktosintolerans kan hantera sitt tillstånd genom att kontrollera laktosintaget.
Orsaker
Laktosintolerans kan uppstå av olika orsaker. Den vanligaste orsaken är minskad produktion av laktasenzym, vilket ofta sker i takt med stigande ålder. Detta kallas primär laktosintolerans. De flesta föds med förmågan att bryta ner laktos, men denna förmåga kan minska med åldern. Intoleransen brukar då debutera i tonåren och vara livet ut.
Medfödd laktosintolerans förekommer, men är mycket ovanligt. En bebis som är laktosintolerant från födseln får vattentunn diarré när den ammas eller får vanlig mjölkersättning. Medfödd laktosintolerans kräver oftast laktosfri eller laktosfattig kost livet ut.
Vissa sjukdomar kan också orsaka tillfällig laktosintolerans. Detta gäller till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller celiaki som kan skada tarmslemhinnan. Detta kallas sekundär laktosintolerans, och symtomen brukar försvinna när sjukdomen behandlats och tarmen läkt.